Sorg
Nu är det tisdag och idag, precis hela dagen har mina tankar vart på Kickan. Imorgon finns hon inte längre. Jag kan inte fatta det :( Helt overkligt är det. Men innerst inne så vet jag att det är det bästa. Nu kan hon knappt inte resa på sig själv, ibland går det ibland inte. Och då är det inte snält. Men ändå så är jag så pass egoistisk så jag tänker på mig själv, hur mitt liv kommer förändras nu när hon inte kommer vara här längre. Jag försöker att få bort dom tankarna och istället tänka att det är det bästa för henne, att hon inte ska lida. Men det är svårt, just för att jag älskar henne så mycket :( Jag hoppas och tror kanske nån stans långt inne att himlen finns och att hon kommer komma till hundhimlen och träffa Nicko igen.
Men ändå, fan. Det är så otroligt jobbigt :( På jobbet gick det nästan att hålla tårarna tillbaka hela dagen, men bara nästan. Fick ta mig samman och fortsätta med min tur. Folk kommer ju undra vad som står på om brevbäraren gråter. Men det är inte lätt att hålla tårarna tillbaka. Och jag vet inte hur jag ska kunna jobba efter mogrgondagen, känns helt konstigt. Väldigt konstigt och hoppigt inlägg, jag vet, men det blir så när jag bara skriver det jag kommer på just nu, det jag tänker på.
Förövrigt så fyllde min söta mormor år igår, 75 år blev hon! :D Så efter jag slutat jobba åkte vi till Falköping för att fira henne. Det blev ett massa trevligt kalas med smörgåstårta, marrängtårta, chokladtårta, kakor och bullar i mängder :D Mormors marrängårta är guuuudomlig så jag åt jättemassor! Struntar faktiskt i att jag ska äta nyttigt, iaf just då... massa gott vare! :D Och mormor blev massa glad för sin present oxå. Av mig och bejb fick hon en egengjord kokbok med förslag på frukostar, mellanmål middagar, luncher, fika och efterrätter :)
Bästaste morfar och mormor <3
Morfar och jag <3
Bejb och Inge :p
Mums för smörgåstårta!
Finaste mormor vid fikabordet :)
Mums för fika!
Älskade Floffen <3
Som jag tidigare skrev så blir allt lättare om man gör saker. Vilket innebar att så fort vi satt oss i bilen mer eller mindre så brast det.Otroligt jobbigt. Jag kan inte hålla tillbaka tårarna trots att jag vill. Jag vill inte bli ledsen hela tiden och att wallin ska trösta mig. Han borde/är mest ledsen och jag borde vara den som stöttar. Jag vill vara den som stöttar, men jag kan inte hjälpa att jag är ledsen.
Jag vet inte hur jag kommer reagera imorn. Har vart med när dom avlivat en katt en gång, en okänd katt som jag hittade i vägkanten. Då fick jag en stor klump i magen och blev ledsen. De var hemskt att se hur den förs levde för att en spruta senare vara död. Imorn kommer jag att få se det, men då med älskade floffen. Får typ panik när jag skriver det här och tårarna sprutar. Vet inte om jag kommer klara av det imorn, men jag måste klara av det. Skulle ångra mig så i efterhand om jag inte var med.Men ändå.. Sjukt jobbigt. Fan
Finner inga ord som kan vara stöttande nog...men mina tankar finns hos dig o du vet vart jag finns <3
Finns här för dig sara! Man får sörja i några dagar ordentligen sen tror jag det är bra att man faktiskt hittar på saker och inte tänker allt för mkt. Tänk som sagt på att det är för kickans bästa! och just nu är det viktigast att hon inte ska behöva vara sjuk längre.... :/<3<3
Gumman då. Jag är bara ett telefonsamtal bort. Det vet du <3
Tänker på er :( krama om <3
Massor med kramar till er! klart att de finns en hundhimmel som hon kommer till, dit kommer alla älskade, snälla, underbara hundar. hon kommer få de jätte bra där. ni får vara ledsna, man får sörja. Ni kommer vara ett bra stöd för varandra, vore konstigt om du inte skulle vara lessen, du har levt med henne i flera år... ni är bra tröst för varandra. detta känns lite hoppit oxå, men gjorde som du, skrev va ja tänkte. massor med kramar till er, tänker massor på er nu.
Tänker på er! När våran katt gick bort var det det värsta som hänt, jag visste inte hur jag skulle kunna gå vidare.Det kommer att ta tid, men med tiden kommer det göra mindre och mindre ont och även om smärtan aldrig helt kommer att försvinna så kommer det kännas lättare. När hon kommer till hundhimlen står Targa och väntar på henne, hon kommer ha all ork och all smärta kommer vara borta.
Styrkekramar
<3
